Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gladt fira tyrsusbärarns milda gudamakt
den långa natt i backisk, stjärnomtindrad dans.
Korför erskan.
Välan, jag drömde. Systrar, hören dock min dröm!
Mig tycktes, att på isbeklädda Rodope
jag, skild från mänskors anblick, nyss bland molnen stod.
Då såg jag Dionysos, min och eder gud,
ej sådan, som från tigerdragna vagnens höjd,
omskrällad högt af hesa kopparbäckens ljud,
han mildt kring drufvobergen lik en vårsol ler.
Mörk stod han, blek och dyster. Kring hans gyllne hår
en purpurklasig ranka ej sin bindel knöt,
och panterhuden famntog ej med gyllne klor
den elfenhvita halsen. Molnklädd pannan var,
och harmens tårar flöto på hans rosenkind.
Han talte. Ljuf hans stämma var som källans sorl,
som i cypresselundar vindens midnattssus.
”Anförarinna för de helga jungfrurs kor,”
så ljödo gudens ambraläppar, fulle af
gudomligt hot, odödlig förebråelse.
”Anförarinna för de tärnor, hvilka jag
från Traciens snöland, Greklands mångkringflutna kust
och fabelns hem, Tessaliens fjällbesprängda bygd,
utkorat att på jorden föra ut min dom!
Hvartill, prästinna, murgrönskransen om ditt hår,
själskakarn, vinbekrönta tyrsen i din hand,
och öfver höga bassarider ditt befäl,
då utan helig vrede, utan nitfull hämnd
mitt välde och min ära du kan trampas se?
Förgäfves på Citerons festomgnydda höjd
tyrannen Penteus fallit. Fåfängt svänga nu,
af luft- och landtdjur löjevärda medelting,
i natten Minyas’ döttrar dunkla vingars par.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
