Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ilar glad från ros till ros i ängens sköt.
1 höga stammar kröpo rankor själfmant opp.
och tulla jättedrufvor, klara som den gråt,
af heliader gjuten, den af solens sken
till genomskinlig bärnsten långsamt bildas om,
nedhängde bland smaragdelöfven öfverallt.
Kring jaspisbergen grydde evig morgonglans,
ur ekens barm i bäckar gyllne honung flöt,
och nektarkällor runno på demantesand.
Från myrtenlundar hördes muntra lyrors klang,
i druflöfsalar sutto kärleksdruckna par,
halfnakne, rosenkrönte, på violers bädd,
och glada nymfer höljde slätten med sin dans.
Bland tusen sköna föremål det skönsta dock
var vår Lyäos, glädjens faderburna gud.
Rörd, hänryckt, sjönk jag till hans marmorfötter ner
och vätte dem med tysta silfvertårars flod.
”0 fader Evan,” ropte jag med bönens röst,
”låt mig bland rosenhyddor evigt här få bo!”
”Blygs, dotter,” hördes tigertämjarn svara, ”blygs
att före kampen fordra himlakronans lön!
Med strider blott det högsta vinns. I gästfritt skygd
af dessa palmer pröfvad dygd allena bor,
blott den i fridens boning, som på orons fält
emot det onda förde segersälla krig.
Gack, dotter, att förvärfva ärans diadem:
mot Orfeus lyfta hämndens fruktansvärda tyrs!”
Sagdt, och i blåa töcken denna syn försvann.
Men nu i afgrundsdjupen, i de boningar,
där Plutos kopparspira tämjer vredens barn,
jag stod med namnlös fasa under klippors hvalf,
bland svafvellågor, dödsskrän, gisslars vilda ljud.
Förskonen mig att yppa helvetets mystär!
Ur furiens händer drack jag raseriets kalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
