Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T i m o n.
0 gudar, hvilket öfverdåd! Apolio,
din son beskydda! Låt din systers båga
sig fruktansvärdt mot dessa odjur spänna,
liksom bland Tebes sköna kungadöttrar
den fasa och förstöring spred. — O Lycis,
jag går till staden. Allt jag veta vill.
Lycis.
Jag följer dig. Ej siarns dystra sånger
behaga mig; de mig bedröfvad göra.
Dock önskar jag att honom räddad se.
Lycis och Timon gå öfver den ena af Hebri bryggor och försvinna
bakom klipporna; Orfeus därefter öfver den andra.
PALEMON. HERMAS.
P a 1 e m o n.
Säg, goda Hermas, var min dotter Mirza
ej med bland skaran?
H e r m a s.
Nej, som plantan trifves
blott i sin egen jord och skiljes blott
af skördarns djärfva händer därifrån:
så trifs din Mirza blott i ärfda dygder,
1 födseltjället. Men min Polydora,
vinrefomkransad, högtuppskörtad, lopp
ibland de vilda.
P a 1 e m o n.
Länge jag dig varnat
för denna kärlek. Ej lättsinnig blott
är Polydora, äfven litet elak.
H e r m a s.
O, smäda ej min enda älskarinna,
mitt hjärtas brud! God var hon. Nu förförd
af backiskt tummel, hon sig själf förgätit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
