Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så dalens ros, ur knoppens slöja vågad,
med silfvertårars prakt i purpurögat,
står rodnande och andas rädd sin vällukt.
Ack, himmelskt lugn omkring min flickas anlet
sig bredde då, likt aftonglans, likt månsken,
och gudaömhet lyste i dess blick.
Nu, i en yrande menad förbytt,
en vild, blodtörstig bassarid, hon flög
kring stadens gator med en tyrs i handen.
Djärft fladdrade, af vinets helga ranka
och murgrön smyckadt, hennes rika hår
kring elfenhalsen, och som midnattsbloss
dess kinder brunno. Himmel, hvilka vådor
min kärlek hota! Svårt det blifva lär
i festens tummel kyskheten att vårda.
Hur lätt, när, trött af korens dans, prästinnan
i blommigt gräs vid flodens strand neddignar,
en lysten faun, bland löfven hittills dold,
den huldas känslor plötsligt öfverraskar —
hur lätt från bygden någon älskvärd gosse —
och före mig når hoppets ljufva mål!
Men ren jag ser backanterna sig närma.
Din blick, o Polydora, skön ännu
i raseriet, strålar mig till mötes.
KOREN. HERMAS.
Koren.
Hvar är han, tempelskändarn, att hans panna jag
med härskarspiran, gyllne tyrsen, krossa må
och genom brustna ögon drifva bort hans själ?
Hvar är han? Liksom kogerprydda jägarns fot
kring dunkla skogars gömslen, sanka mossars dy
grenhornad hjort förföljer, så kring stadens torg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
