Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med blodets strömmar flutit ur mitt hjärta bort,
förunnen mig att denna lyras strängar slå
och sista sången höja, följd af deras ljud.
Ty likasom det anstår hjälten att i kamp
bland pilregn, svärdens blixtar, brak af sköldar dö,
så höfs ock skalden falla under klang och sång.
Koren.
Ej fruktar jag din lyras allmakt, dansar ej
vid hennes veka toner Skogens råa trän
och markens djur och stenarne på Hebri strand,
dem må du röra; men för dessa arma ljud
ej Bacchi tärna äger öron, länge van
att lyssna till cymbalers stolta segerröst,
till berecyntska pipor och metallehorn.
Din bön skall dock beviljas. Skynda därför, skald
O r f e u s
spelar och sjunger.
Som för vindarnes våld ett moln försvinner,
som i klingande bäck en våg förrinner,
likså människans dagar
rastlöst ila sin kos.
Om i Sidons kristall din nektar sjuder,
om du purpurbeklädd en världsdel bjuder,
dock för skickelsens lagar
faller ditt lif som en ros.
Om i ringhetens tjäll du menlös sitter,
spisar landtliga mål vid fåglars kvitter
och i bäckarnes vågor
släcker din törstande brand,
måste skuggornas hem du dock besöka,
bleka maners förbund med smärta öka,
skåda Flegetons lågor,
sucka vid Akerons strand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
