- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 10. Svensk romantik, 2. Ling, Stagnelius, Sjöberg, Nicander, Dahlgren /
105

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nattliga stormar månen i moln.” Hon teg, och sympatiskt
klappade flickans bröst — och det heliga löftet var gifvet,
gifvet med hjärta och mun. Ty en gäckad dödlig minutens
rörelse evig tror och vet ej, att allt sig förvandlar,
vet ej, att Gud har grundat vår jord på böljande vatten.

Solen från Vädurn blickade ned kring vaknande länder.
Född var den friska, leende maj. I sjöar och floder
lossnade isens kristall, och i tornlikt hopade massor
flöt den på böljornas rygg, att krossas mot klippiga stränder
eller i världsombrusande haf förskingras af stormen,
än till den Kaspiska sjön af Volga, fursten bland floder,
än af det nordliga Dvina föst till polariska hafvet,
än af Neva förbi den lysande kejsarestaden,

Peters olympiska borg, med doft brak störtad i Bältens
dubbelarmade svall, gent öfver de ädle varägers
vikingsberyktade skär, af åldriga runor beskuggadt.

Redan ur sjunkande snö, ur mildt försmältande drifvor
tittade opp en grönskande jord, af sippor bekransad.

Svalan byggde på nytt vid odlarns hydda, och skogens
löfträd vecklade ut ur bristande knoppar sin gröna
skugga, där trasten sjöng och dufvorna giljade åter.

Då till Maria en dag kom dess fader. På fängslande bågens
snöiga duk af silke hon sydde växlande blomster,
vaggande tyst sin själ i kärlekens gyllene drömmar.

Men till den lyssnande så begynte dess åldrige fader:

”Våren är kommen, mitt barn. Majblomster kring ängarna

skimra,

lärkorna spela i skyn, och de sorgsna björkarna spegla
grönskande hjässor i vågornas glans. Du minns, hvad som

redan,

innan till Moskvas borgar du kom, i ditt bröst var beslutadt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/10/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free