Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nymfen ropar doft i bergets klyfta,
och mot källan hennes älskling lutar
trånande sin hvita kronas blad.
Fåfängt fattad af begärens svindel,
täckt förgäfves af passionens bindel,
skönheten, o mänska, dock du ser.
Smäktande i nödens låga kojor,
irrande i öknar, smidd i bojor,
saligt dock naturens fallna drottning
mot sin forntids gyllne bilder ler.
Med förtjusning Grönlands vildar skåda
morgonrodnan, som, att dagen båda,
rosenkrönt på deras isberg står.
Glad ser irokesen månens strimma
tyst försilfra älfvens bleka dimma
och med skuggors dans, vid löfvens susning,
magiskt lifva grästapetens vår.
Skön är rosen, nyss ur knoppen bruten,
lent af daggens morgontår begjuten,
kysst af fjärilns ilande begär;
sköna tindra aftonstjärnans blickar,
dem en vårlig ambranatt hon skickar
ned till älskande i myrtenlunden:
skönast dock i alltet kvinnan är.
Skapardriften ej dess like danar,
ljufvare ej tankens forskning anar,
blomstrar ej i skaldens purpurdröm.
Dagens eld af blåa ögat släckes,
dödens sömn af silfverrösten väckes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
