Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den mörka kraft, som dem till jorden tvingar,
är starkare än gyllne kärleksbandet,
och endast döden löser deras vingar.
NÄCKEN.
Kvällens guldmoln fästet kransa,
älfvorna på ängen dansa,
och den bladbekrönta näcken
gigan rör i silfverbäcken.
Liten pilt bland strandens pilar
i violens ånga hvilar,
klangen hör från källans vatten,
ropar i den stilla natten:
”Arma gubbe, hvarför spela?
Kan det smärtorna fördela?
Fritt du skog och mark må lifva,
skall Guds barn dock aldrig blifva!
Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterkrönta slätter,
ljusets änglar i det höga,
aldrig skådar dem ditt öga.”
Tårar gubbens anlet skölja,
ned han dyker i sin bölja.
Gigan tystnar. Aldrig näcken
spelar mer i silfverbäcken.
*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
