Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brudsäng är jorden,
sen dagen förgått.
Himlen är vorden
en sänghimmel blott.
Kärlekens nektar
besällar en hvar. —
Ensam jag smäktar
och eldsuckar drar.
AMANDA.
I blomman, i solen
Amanda jag ser;
kring jorden, kring polen
hon strålar, hon ler.
i rosornas anda,
i vårvindens pust,
i drufvornas must
jag känner Amanda.
När guidharpan klingar,
när västan sig rör
med susande vingar,
Amanda jag hör.
Allt, ängel, bestrålar
din himlagestalt.
Lik skaparns, i allt
din gudom sig målar.
Se, själarne ila
vid dödsängelns bud
till gyilene hvila
i famnen af Gud.
Se, floderna hasta
med skummande fart.
1 hafvet de snart
sig dånande kasta.
Men aldrig min trånad
till målet skall nå.
Blek, suckande, hånad,
jag enslig skall gå;
skall evigt, gudinna,
likt stjärnan dig se
högt öfver mig le
och aldrig dig hinna.
% #
POLSKAN.
”Flickans röst och strängarnes dig kallar.
Hvarför sitta så enslig där?
Ljuft mitt hjärta vid ditt löje svallar;
är du sorgsen, jag tröstlös är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
