Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känner, huru tårarne falla på din hand, och så sliter hon
sig lös och i brusande ackorder slår hon på klaveret det
bäfvande och brinnande hjärtats alla bekännelser, tills de
slutligen upplösa sig i ett stilla, försvinnande ack! — du
sjunker i hennes famn, och måne och jord och Gud och
evighet förena sig i omarmningen. —
Kommentarierna äro slut. Månen har nu uppträdt själf
i egen hög person på himmelens talarestol, han må själf
orera. Mine bröder! Kasten edra blickar ut öfver
Brunnsviken. Månen står nu på högsta spetsen af sin tron. —
Ligger ej vattnet där borta som ett skönt brudsläp, hvars
pärlor äro vågorna; stå ej holmarne med sina grönskande
hufvudbonader såsom brudtärnor, omkring hvilka kanalerna
slingrat sina silfverskärp? Där glimma ruinerna af Gustaf
den III: s tillämnade, men ofullbordade slottsbyggnad. En
kråka, liksom ett nattspöke, sitter där på den nedrasade
muren och pillar vingen och nickar mot månen, hvars sken
tränger in genom gluggarna och fönstren, liksom i de med
grus fyllda salarna kronorna voro tända; små björkar titta
undersamt ut därigenom, frågande om det i kväll är
månsken, och vid själfva ingången står en trädstubbe, hvilken
på långt håll liknar en gammal krokryggig, hostande och
hopkrumpen president. Löfvena fläkta hvar femte minut. Det
är så tyst, att blott klockornas knäppning höres i fickan.
Allt ligger i ett skönt trolleri. Vid Gamla Haga vankar den
norska posten, koppartaken och sablarne blänka. Hästen
stampar i spiltan, innanföre gäspas. Där lyser, trotsande,
ett ensamt ljus på Linväfvargropen. Se, nu föll åter en
stjärna ner. Där flög en läderlapp. Det glittrar nedanföre
bergen. — Hör! Nu är allt så tyst, allt så gudomligt och
skönt.
Ack, uppå himmelens bryn
o, hvilken tjusande, lekande syn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
