Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till snölaviner på de gråa hällar,
till silfverslöjor kring de höga fjällar;
hvar är ert hem och edert mål i tiden?
Är eder lösen kampen eller friden?
Hur mången gång jag sitter och beskådar
er underbara lek i rymdens rike!
Beständigt skiftande och aldrig like,
än tvinnen I er hop i purpurtrådar
och granna sömnader för morgondräkten,
än öfver solens gyllne skepp I fläkten
likt röda vimplar, än till blåa öar
I växlen om och än till blanka sjöar.
Med öga af förgätmigej, den blåa,
hvem blickar fram ur edra rosenslöjor?
En här af huldgudinnor, himlamöjor.
Ur midnattsmolnets sköt, det tunga, gråa,
hvad simmer där? En skara hjältehamnar.
Än kämpen blanka silfverbågen famnar,
och genom töcknet, som kring fjället slingar.
den bleke Finjals harpa sorgligt klingar.
Dock högst i majestät vi eder röja,
när, uti koppar klädde, fram I dragen
med blixtens pil och tunga, hemska slagen.
När edra händer dundrets åskor höja,
naturens stämma tystnar då i lunden,
så stilla blifver böljan uti sunden,
sitt korn på åkern skrämda fågeln glömmer,
i blommans sköte fjärilen sig gömmer.
Allt skälfver: berget på den djupa grunden,
den späda rosen på sin låga tufva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
