- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
167

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Ah” — utropade han — ”där har jag ansiktet, som
jag påminde mig att jag sett någonstans. Mor, jag skall
hälsa er ifrån er goda, snälla, vackra dotter. Det är på henne
jag igenkänt er.”

”Hvad, herr pastor?” Modern och alla syskonen sågo
på honom med ögon så glänsande och rörelser så lifliga,
som när man väntar höra världens viktigaste nyheter.

”Jag skall hälsa er ifrån henne; jag träffade henne på
Vernanäs i morse. Jag kan förstå, att det var hon: hon
liknade er, mor. Hon visade mig vägen, och jag är henne
tack skyldig. Har hon en god tjänst där på Vernanäs?
Tjänar hon hos majorskan Mannerskantz?”

”Tycker herrn det!”

”Hur så?”

”Å nej: hon är barnflicka hos fogden på herrgården.
Jag tänker det är godt nog åt Lena. Gud ske lof, hon har
en god tjänst.”

”Hon är rar och fin och förnäm!” utropade två af de
äldsta småflickorna. ”När hon var hemma sist, så sågo vi
henne. Hon gaf oss hvar sin stora skilling, som är sex
styfver, det är så mycket som två mark fisk, herre.”

”Få se, om jag icke har en liten påminnelse med mig
åt er ifrån henne,” sade prästen och upptog ur västfickan
ett smalt hvitt benikeband. ”Hon tappade detta på vägen;
jag, som gick efter, tog upp det. Det skall du hafva,” sade
han åt den största af flickorna.

Nu vardt glädjen öfverljudd. ”Tocket band, tocket rart
band! Det är syster Lenas! Lenas band! Lenas band!”
De sprungo omkring: de proberade och försökte än på
sitt hår och än på armarna det alnslånga smala bandet, som
förmodligen tillhört en blöja eller ett barnlifstycke. Syster
Lena stod i deras ögon på en så stor och härlig plats, var
en så märkvärdig person och så viktig, som när småfröknarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:41:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/11/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free