Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till mamsellen vid luckan: ”Smörgås med salt kött på, och
det genast!”
Skänkjungfrun kom fram med det begärda på en bricka.
”Drag åt helvete med sina smörgåsar! Har jag icke begärt
en på franskt bröd?”
Lydig och beskedlig gick hon med brickan tillbaka och
satte af sina knäckebrödssmörgåsar vid skänken.
”Ett glas hautbrion, mamsell! Och låt mig vänta
mindre.”
Glaset slogs uti och sattes på brickan jämte en ny
smörgås på ett helt franskt bröd. [1]
”Är jag gjord att gapa öfver ett helt bröd, tror hon?
I Stockholm har man det vettet att klyfva franska bröd och
breda smör på hvardera halfvan.”
Skänkjungfrun gick åter tillbaks, tog en knif och började
klyfva smörgåsen.
”Jag ber — satans — var så god och tag ett nytt
franskt bröd, klyf det och bred smör på hvardera insidan,
var så god! Där sitter ju smör ren på utsidan! Tag ett
nytt bröd! Hvad man får vänta! Anfäkta — kasta bort
alltihop, jag är icke hungrig.”
Mamsellen vid skänken mumlade litet hvasst om förnäma
resande. Detta tyckte sergeanten icke så alldeles illa om,
gick fram och betalade smörgåsarna. — ”Jag har beställt
dem,” sade han, ”se här pengar!”
”Man är orolig i magen — ja ja men!” yttrades af en
svartklädd passagerare. Sergeanten vände sig om, såg kragar
och igenkände det bleka, men skinande ansiktet med de bägge
ljusblå, trinda fågelögonen på kyrkoherden i Ulricehamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
