- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
226

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

”Nå, men hvad? Fast förlåt mig, det angår mig icke.
Var trygg och glad, och gå själf hvart du behagar! Jag skall
bevaka din kappsäck.”

Sara tackade honom med en blick, såsom om kappsäcken
varit hennes eget hjärta. Hon gick bortåt att bestyra något
med diverse skrin, som hon satt afsides på däck.

”Hvad kan flickan hafva i kappsäcken?” tänkte Albert,
där han stod, tittade ned på de blanka, gula S. V. och drog en
hiskeligt lång rök ur cigarren. ”Hon är minsann ändå en rik
docka, det slår aldrig felt. Fast det bryr jag mig icke om;
pengar får jag nog ifrån” (här mumlade han ett hemlighetsfullt
familjenamn), ”och af egendomarna i Vadsbo har jag
min gifna intendentsprocent. Bokstäfverna äro rätt väl gjorda;
de hafva mässingsslagare i Lidköping, som duga. Skall jag
följa henne så långt som ända dit? Jag borde annars vid
Mariestad taga af ifrån stora vägen och åka inåt. Ja, få se. Långt
dit ännu. — Hör hit, jungfru där med brickan! Langa mig
upp en ny cigarr! Jag vill ej gå från stället. — Djäfvulen.
hon hörde mig icke! Huru skall detta aflöpa? Jag vill då
ännu röka litet närmare in på stumpen, men det smakar
hett och röken går mig i näsan, fy tusan djäflar! Kappsäcken
är just icke stor; lång tämligen, men icke bred; hon har
säkert glasskrin däruti, efter ingen får sätta sig på honom.
Men hvem tusan skulle också vara oförskämd nog att sätta sig
på den? Det öfriga däckpatrasket här har jag aldrig märkt sätta
sig på annat än tågvirket eller på pumpen och på kanonerna.
Det är ett ganska hyfsadt och beskedligt folk. De äro så
litet djärfva mot andras saker, att par exemple dalkullorna
satte sig allenast på sig själfva, hoc est, de lade benen under
sig. Hvilken oförskämd persedel kan då Sara hafva fruktat
skulle understå sig ... Aha ... du skall få se, Albert, att hon
menade dig själf och ingen annan med den vackra bönen,
att jag skulle akta kappsäcken ... Baj millioner, så han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:26:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free