- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
237

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hennes hand. ”Lika godt,” svarade han, ”nu går jag
åtminstone till en början ut att beställa hästar för
morgondagen.”

”Det förstås att du nu skall gå! Ja,” inföll Sara hastigt,
”i morgon är det för sent att få allt i ordning. Vi måste vara
tillreds tidigt. Och du blir hvar du vill i natt, men tag ur
kammarnyckeln med dig, när du går ut, att ingen annan i
misstag kommer in, och säg åt jungfrun därnere, att hon inga
ljus behöfver taga upp. Jag ser nog lägga mig.”

Albert gick. När han stod i dörren, vände han sig om.
Då stod hon midt på golfvet och neg: ”God natt, Albert, vi
se hvarann i morgon!”

Han bugade sig, slöt igen dörren och tog ur nyckeln.
"Obegripliga!” lät det emellan hans tänder. ”God natt! Vi
se hvarann först i morgon! Är det en inbjudning att
återkomma i afton? Och likväl tycktes hennes allraförsta
omnämningar luta ditåt. Jag går och slår slag på gården.”

Han fullgjorde där nere affären med hästbeställningen
och tillsade Annette att inga ljus behöfdes, men att kaffe skulle
inbäras klockan precis sex på morgonen. Så spånslog han
på gården för att träffa vagnar till sofställe. Men inga sågos.
Af några uppstående tistelstänger, som han genom springor
varseblef i lider, fann han väl tillgång på diverse
herrskapsvagnar, men de voro inlästa. Han gick ned åt den sluttande
gården. Natten såg ut att bli regnig. Han kom till stallet och
knackade på dörren. Därifrån röt en rusig stalldräng: ”Ryk
åt helsingland!” [1]

”Det var en hundsvott till gästgifvare så ordentlig, som
så tidigt stänger alla sina lider, portar och skullar! Prosit
sergeant, här får du roligt och är afbiten från hela
mänskligheten. Jag går på en minut upp igen för att se, huru Sara
håller god min och tar emot mig, och sedan går jag åter hit


[1] Helsingland, begagnadt till svordom, kan ju få lof att skrifvas med
litet h?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free