- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
241

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blott en flinta här i västfickan. Jag har lust att försöka, om
hon sagt sant, då hon påstod, att därmed kunde glas icke
skäras.”

Han tog upp och försökte. Men antingen flintan var
för trubbig eller han icke tordes åstadkomma buller genom
större ansträngning, med ett ord, han kunde intet märke
rista. Då lutade han sig sorgsen tillbaka i sin stol och lade
hufvudet mot karmen. Du är utan diamant, Albert! Blunda
och sof ... och fäll ihop dina anspråk! Allt dimmigare blef
det för hans inre syn, allt trubbigare och gråare gestalterna
därinne. Pulsarna slogo utan hetta; helt långsamt och doft
klappade hjärtat. Universum var ganska ledsamt. Han
insomnade.

FEMTE KAPITLET.



”Mycket, mycket blir nog öfrigt ändå,
som vi få tacka hvarann hjärtligt för,
menar jag, och som inga pengar kunna
gälda.”


Om morgonen knackade det näpet på dörren. Albert
for upp i sin stol; äfven en liten rörelse förmärktes där borta
på täcket. Den i låset utanför kvarglömda nyckeln vreds helt
vackert om, dörren gick upp, och in trädde Annette med en
kaffebricka.

”Förlåt, sötaste herrskap, att jag dröjt med kaffet!” sade
hon, talför och beskäftig, såsom det stundom händer
uppasserskor i småstäder att vara. ”Herrn är redan uppe, ser
jag. Förlåt! Jag vet, att annars resande helst dricka på
sängen, men Gud vet huru det kom sig i dag, klockan är
redan half sju; de myckna baronerna höllo oss länge i sväng
i går afse, innan allt vardt skräpadt till lags som de ville hafva
det. Gud låte det nu smaka och vara klart!”

Sara höjde hufvudet och satte sig litet mot kudden.
Annette gick fram till sängen, neg och bjöd och vände den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free