- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
244

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bonden, hvilken skulle nedbära sakerna, vinkade hon honom
tillbaka och sade:

”Jag har öfverlagt något. Det är bäst att du ensam
skrifver i dagboken under resan och likviderar skjutsen, ty
skjutspojkarna kunna sällan addera, och de förarga mig så,
när jag skall räkna med dem, att jag mister humöret. Men
se här min andel i skjutsen, beräknad härifrån och till
Mariestad: ena hästen för mig, tjugufyra skilling milen, femton och
en half mil, gör sju riksdaler trettiosex skilling; vagnpengarna
fyrtiosex och en half skilling; ökad skjuts ifrån städerna
Arboga och Örebro (flera städer få vi icke), och nattkvarter,
alltihop tillsammans elfva riksdaler sex skilling. Se här! Jag
tror icke jag räknat rasande, ty jag är van och kan det. Räkna
ändå öfver själf!”

Förödmjukad och med sänkt hufvud svarade sergeanten
intet, men höjde icke heller upp handen att emottaga de ur
börsen framrullande silfverpengarna.

”Bästa Albert,” inföll hon sorgset, ”kanske har jag
misstagit mig, och du reser icke med så långt som till
Mariestad. Jag tyckte i går någon gång, att du sade du skulle till
Vadsbo härad och så långt ned som till Mariestad. Jag
beräknade vår gemensamma skjuts dit. Har jag haft orätt, så
säg mig ...

”Icke därpå grubblade jag,” svarade han. ”Men jag
nekar icke till, att det skulle hafva roat mig att få betala all
den förbannade skjutsen ensam af mitt så länge, ty jag är
icke precis gäldstufärdig, och när jag till sluts icke längre
fick åka i ditt sällskap, så kunde vi ju alltid då hafva likviderat
oss emellan sedan ... och ...

Sara såg på honom med stora ögon. ”Jaså?” sade hon
till sluts och slog den halfsorgsna blicken litet åt sidan. ”Nej,
Albert, var icke en sådan där pratmakare! Alla likvider
efteråt bli svåra för folk, som tycka om hvarann. Du skulle
bli lika förlägen då som nu att taga emot min andel, och jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:36:57 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free