Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(sådant som det med få undantag befinner sig) icke stå på
grundvalen af svensk känsla. Om man med sitt lifs
grundtycke och kärlek är i Sverige och därutur skådar med
förtjusning det ädla, sköna och hänryckande i andra länder,
andra tider och hos andra folk, vore de än aldrig så många,
så blir man däraf icke onationell, icke osvensk. Men
tillfredsställes det behof en svensk har af skönhet blott genom
det utrikes angenäma, och detta icke grundadt på tycke för
svenskt behag, så får hela människan, oaktadt född i Sverige,
därigenom ett lynne af blott allmänlighet; hon saknar den
landegenhet, den individuella skuggning, som skulle göra
henne till en intressant person; hon lyssnar icke till naturens
ljud omkring sig, fattar dem icke, värderar dem ej och är
icke hemma. Det är så man är en människa blott i luften,
är onationell, och står i antipati till folket omkring sig, om
man ock skulle vara aldrig så ekonomiskt välgörande
däremot. — Och bondfolket å sin sida, i hvad ställning kommer
det härigenom? Det fortfar visserligen att vara svenskt.
Men emedan det saknar ledare, som skulle gifva det europeism
och allmänlighet, så nödgas det i sin ordning brista just på
det, hvaraf herrskapet har för mycket och har uteslutande.
Det blir för enskildt, för inskränkt, blir blott jordiskt sinnadt,
allt som de högre klasserna öfvergå till gasarter. Detta är
den naturliga följden af ett dylikt missförhållande. Vore det
svenska herrskapet, med all sin utländska bildning, likväl i
grunden svenskartadt, så att det stod i en ren samklang med
sitt bondfolks tycken, så skulle ock det senare af sitt herrskap,
såsom ledare, bekomma den del af förträfflighet från andra
länder, som gåfve det luft till en härlig blomstring. Nu
vissnar massans skönhetssinne bort, under det herrskapet
sitter och njuter för sig, så länge den fröjden räcker. Vi
äro därigenom komna därhän att hafva så kallade bättre och
sämre klasser; de förra gentila, men fadda, de senare ofta
dusiga och otäcka. Denna folkskillnad är stor och till sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
