- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 11. C. J. L. Almquist /
304

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oupphörliga orättvisor. Och lagstiftaren, hvars högre kall det
skulle vara att till en statsenhet sammanföra det splittrade,
hvad gör han? Han ökar skilsmässan. Ty han nöjer sig med
den lumpna konst att klassera så kallade förbrytelser och
påhitta proportionella bestraffningar för dem, i stället att gå
till roten och se felens upphof. Så ökar själfva lagstiftningen
den inre jäsningen och alstrar själf otaliga förseelser och
brott genom att tvinga människor in i naturvidriga ställningar.
Dessa tvång hetas medföra ro i landet. Det är blott en yttre
och skenbar ro. För att vinna en usel frid på ytan uppretas
och bearbetas en inre strid. Statsekonomen (jämte samhällsfilosofen)
har blifvit så förnuftig, att han glömt bort allt
hvad glädjen, allt hvad det poetiska, allt hvad det högre
lifvets värme verkar till välsignelse, räddning och stöd för
det lägre, yttre lifvet. Hvad nöje (märk detta lapprisord, som
icke ännu fått inträda i den antagna samhälls- och rättsläran)
— hvad nöje har tjänaren eller tjänarinnan af att i sitt
herrskaps tjänst vara rask, pålitlig, flink, trogen, omsorgsfull
och allt detta, som plikten ganska rättvisligen utstakar för
de tjänande? De finna intet nöje däri, ty huslighetens poesi
är försvunnen. Hvad är då det för en poesi? utropa riksekonomen
och legohjonsstadgans visa författare. Är det icke
nog att tjänstehjonet får sin öfverenskomna lön och öfriga
utstakade fördelar i vissa skoplagg, viss ull, sängställe, rum
för kistan och så vidare — ja, ofta dyrt och kännbart nog
för herrskapet! — Skall det då icke däremot uppfylla sina
plikter, vara troget, omtänksamt, flitigt? — Jojo, det skulle
så. Men den odödliga olyckan härvid är, att människan icke
lefver blott på grund af paragrafer: hon kan häcklas, tadlas,
fördömas, i inre och yttre måtto marteras, straffas, ja dödas
af alla dessa förträfflige, som uppgjort reglorna för
människans sätt att lefva, utan att känna lifvets sanna fordran
eller taga det med i räkningen. Kort och godt sagdt, det
roar icke tjänstfolket att arbeta och vara troget i sin tjänst,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:26:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/snl/11/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free