Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och syskon, kysstes af magistern på bägge öronen, knöt nya
skärpet omkring pappas vargskinnspäls, den han fått låna, och
reste af i pinnskrindan. Friherrinnan ropade ännu en gång
ifrån grinden ett lef väl! och ett: kom ihåg mina lärdomar!
samt, sedan han ej mer kunde höra det, eftersände en
förmaning att han ej skulle frysa under resan.
Det var den 2 januari Uno anträdde denna färd. Med
goda hästar och ett ypperligt slädföre hade han redan vid
dagens slut tillryggalagt nära hälften af sin väg; dock för
att följande dagen hinna till sitt mål, beslöt han att äfven
använda en del af natten, ty han var ganska eftertänksam.
Samma måne, som för sekler tillbaka lyste drottning Disa
på hennes nattliga tåg till Sigtuna, uppträdde nu i sitt fylle
och spridde ett mildt sken öfver den snöbetäckta marken,
som lik tusentals diamanter återbröt dess strålar. Uno
kände, att samma natt en total månförmörkelse skulle
inträffa, och observerade därför med oafbruten
uppmärksamhet den sköna himlakroppen, hvars nordliga disk snart
började fördunklas, och efter en timme syntes den helt och
hållet i dunkel, eller lik en mörk blodskifva. Då framglindrade
med ett klarare sken Karlavagnen, Orion, Sjustjärnorna
jämte den ljusa Vintergatan och myriader andra stjärnor
vid midnattens högtidliga timme. Allt var tyst; endast någon
vandringsmans fot, som knarkade mot den jämngnidna
snögatan, eller den trafvande hästens skoslag afbröt nattens
stillhet. Tyngda af snömassor, stodo de unga granarna vid
vägen och med sina nedtryckta grenar liksom fällde händer
vid första åsynen af den frimodige ynglingen, som, med ena
benet utanför släden och en bonde (med luden mössa och
r/mbetäckt hår) vid sin sida, fortskyndade.
En herre i så kallad lappmudd jämte ett, som det i
skumrasket tycktes, ungt fruntimmer hade kort före Uno
afrest ifrån sista gästgifvaregården och olyckligtvis, under
åskådandet af förmörkelsen, kört omkull på halfva stationen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
