Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring trettio år, väl med ett sträft utseende, men han var
i högsta grad förekommande och artig. Det, som ännu mer
väckte Unos förtroende för denne okände, kanske af
långvarig otur förföljde man, var den upptäckt han gjorde af en
karneolssigillring på dess ena finger, och hvari en sköld, under
adlig krona, innehållande trenne kuber eller tärningar i
grönt fält, tydligen bevisade att han var af godt folk.
Således förvissad att han ej råkat i dåligt sällskap, visade Uno
tillbaka all möjlig uppmärksamhet i sitt uppförande och
öppnade med gästfri hand sin väl försedda matsäck och kantin,
bjöd fröken kall kalkon på ett stycke saffransbröd, i brist af
tallrik, äfvensom likör ur lilla silfverbägaren, och ansåg såsom
en särdeles ynnest, att hon äfven höll detta tillgodo.
Natten var långt framliden och alla tre uttröttade af resan.
— Nu tillagar jag af stolarna en polsk kanapé åt mig framför
brasan, yttrade herrn med sigillringen; men, tillade han och
skrattade tämligen obehagligt, ej af samma art som de, hvilka
ryssarna sända till Polen. Kusin Marie kan hvila sig på lilla
soffan, fortfor han, och min herre, som ämnar lägga sig
ordentligt, skall ha sparlakanssängen. — Uno var rätt nöjd med
denna delning, helst han därigenom obemärkt kunde afkläda
sig bakom det gamla sängomhänget, hvilket han ock gjorde,
önskade sina reskamrater en god natt samt somnade snart
och tungt.
Då Uno vaknade, mindes han ej i början på hvad ställe
han vistades, men småningom erinrade han sig gårdagens
äfventyr och att han befann sig på en resa till Stockholm.
Det föreföll honom besynnerligt att, då han med redighet
påminde sig, det han väl afklädt sig, men dock för att ej frysa
bredt den nya vargskinnspälsen ofvanpå täcket, nu i dess
ställe känna något annat, stelt och hårigt, dock hvasst plagg.
Just under betraktelsen af denna metamorfos (som i anseende
till den stängda fönsterluckan ej i månskenet kunde utredas)
inkom en piga med ved samt en liten så kallad dankbit i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
