- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
60

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hand låta renskrifva. Väl påminde han sig ofta den svåra
natten, men snart endast med en lycklig känsla, vid
jämförelsen huru olycklig han varit och kunnat bli som spelare
och huru lycklig han nu var, som sanningsfullt berättat sin
far förhållandet och därå erhållit ett svar så mildt och
faderligt, att hans ögon af känslighetstårar knappt kunde urskilja
bokstäfverna.

En morgon, då han vaknat tidigt, påtändt sin
morgonpipa — ty denna lilla odygd hade hofjunkaren aldrig
förbjudit — och ställt sig vid det öppna fönstret för att
inandas den friska morgonluften (ifrån Österlånggatan), bidrog
särdeles denna jämförelse att sätta honom i den lyckligaste
sinnesförfattning. Ännu voro få personer i rörelse; endast
några lätt klädda pigor kommo ur husen i grannskapet för
att öppna luckorna, andra med ämbar eller krukor för att
hämta vatten i Brunnsgränd samt ett par gummor, som voro
ute i någon tidig förrättning. Unos glada lynne gjorde allt
trefligt och skönt. Pigorna, som, med okammadt hår och
halsdukarna vårdslöst nedstoppade i barmen, samlades vid
brunnen och högljudt språkade om Pinchardts kusk eller
grälade med den gamle stadsvakten, som, med sin
blank-nötta pumpstång, biträdde dem vid vattenhämtningen,
föreföll honom lika vackert, som han föreställt sig flickornas
möte i Labans tid, då de gingo till brunnen, språkande sig
emellan angående Jakob och därefter hemkånkande hvar
sitt ämbar. Själfva gummorna, hvilka växelvis bjödo
hvarandra snus ur bleckdosor, till och med ett par andra kvinnor,
med en brunmålad så, eller hvad det kunde vara, föreföllo
honom, som om han sett dem på ett väl måladt
landskaps-stycke; själfva trasorna på deras kläder voro vackra och
ägde samma lyckliga effekt som ruiner af ett gammalt
kloster på en tafla.

Unos rum var beläget i tredje våningen, med ett fönster
å gafveln af huset. En katt satt på åsen af ett mindre hus i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free