- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
65

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stormästaren tilltalade dem: — Mina bröder! Tre gånger
har eder dygd blifvit pröfvad, och vi blefvo aldrig bedragna
i det hopp vi om eder hade gjort oss. Innan I likväl närmare
kunnen införlifvas i vår orden, hvarigenom högre plikter
än hittills blifva eder ålagda, böra vi dock med större prof
göra oss förvissade om huru långt vi kunna räkna på eder
skicklighet, och i denna afsikt får jag nu ålägga eder, mina
bröder! att I, hvar för sig, innan tre stunder förflutit,
lämnen något skriftligt prof af edert snille, hvilket I själfva
författen och, med valspråk försedt, till mig öfverlämnen
att högtidligt uppläsas. Den purpurbeborstade brodern,
öfverceremonimästaren, torde anvisa bröderna det
arbetsrum, där de genast kunna företaga deras snilleflykt.

Att så burdus bli snillrika författare föreföll alla tre
recipienterna lika oväntadt som svårt. Öfvertygelsen att, då
så många andra handtverkare redan genomgått detta prof
med, efter utseendet, tämligen medelmåttiga naturgåfvor,
de äfven borde kunna det, tröstade dock något. Skämtande
öfver sitt öde, följde de öfverceremonimästaren till ett aflägset
rum, där trenne bord, försedda med skrifmaterialier och ett
exemplar af baron Manderströms rimlexikon, voro till deras
tjänst. Hvar och en satte sig vid sitt bord; ceremonimästaren
lät inbära ett porslinskärl, hvarefter han aflägsnade sig
och reglade dörren, så att främmande hjälp blef omöjlig att
åtkomma.

Uno hade litet anlag för skaldekonsten. Redan vid tolf
års ålder hade han genom charader och logogryfer, ofta
intagna i Magasin för konst, nyheter och moder, och
sedermera genom små känslofulla vers öfver siskor och blommor
ådagalagt en berömvärd talang och hoppades således nu
att bäst lyckas i meter och rim. Han doppade pennan och
ville börja, men omöjligt; han kunde ej finna ett
begynnelseord, ännu mindre någon tanke. Han begynte svettas och
tänkte hit och dit. Väl påminde han sig, att Mabillon ända

5. — Nationallitteratur. 12.

05

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free