- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
92

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna tanke, detta halmstrå att hålla sig vid, lugnade honom,
ehuru svagt, och med hoppet om en sådan möjlighet inkörde
han helt sakta på gården.

Begrafningssällskapet hade emellertid samlats på
farstubron, och Uno upptäckte snart däribland alla sina anhöriga;
ingen saknades, icke en gång mamsell Snut, hvilken i
svart flanellsklänning, dito regarnsstrumpor och hvitt
kam-mardukshuckle stod ganska skenbarligt lifs lefvande på
vänstra sidan.

Glad, och mer än glad, hoppade Uno ur sin kärra; dock
nalkades han med långsamma steg. — Hvem är död? frågade
han likvagnskusken. — Superkargen, svarade denne, nådig
herrns bror. — Han kunde i hast ej fatta detta, men nöjd att
det ej var någon af hans käraste anhöriga, skyndade han
fram till sin mamma, och likasom han ånyo återfått alla,
omfamnade han med dubbel glädje hvar och en.

Efter hälsningar åt alla håll och många frågor, inträdde
han i salen, emedan likkistan skulle utbäras, hvarefter han
fann ett det muntraste begrafningskalas i världen. Ingen,
utom en gammal indiansk betjänt och den aflidnes pudel,
syntes på minsta sätt sakna superkargören. Alla de öfrige,
af hvilka större delen aldrig sett salig herrn, njöto med
nöje ett dråpligt konstantiavin, ostindiska sylter och
konfek-tyrer samt rökte aromatiska cigarrer, hvilka den saliga
människan just tycktes ha hemfört till sin begrafning. Själfva
mamsell Snut syntes trösta sig vid konfekten, hvaraf hennes
kjortelsäcka* snart uppfylldes.

För Uno var namnet Lars v. Thrazenberg icke obekant.
Ofta hade han hört sin far med saknad nämna denne sin
bror, och de många äfventyr, man alltifrån barndomen
berättat honom om farbror Lars, hade gjort denne till en
historisk person inom familjen. Den högaktning, hvarmed han
nu af alla nämndes, väckte äfven hos Uno det fördelaktigaste
begrepp om den aflidne. Men då han sedermera under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free