Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande och återkallar afskedsansökningen, så förlorar du ditt
lugn och din heder. Vi äro då i alla fall förlorade. Bättre
synes mig, att du tager ditt parti som en man, utvecklar
karaktär, visar allmänheten hvad du duger till och drager
dig ifrån dem, som störtat oss i detta elände. Misslyckas
äfven detta, så skall du åtminstone aldrig från mig förnimma
någon förebråelse. Jag vill hellre än dessa förhållanden nu
åtaga mig tjänstehjonssysslor mot dagspenning till vårt
uppehälle och skall icke knota. Jag har nu sagt dig min tanke;
fatta själf ditt beslut.”
Det öfriga känner ni, excellentissime! äfvensom mitt
afslag någon tid därefter på er klients, numera
justitie-kanslern Nermans begäran, att jag ”mot vedergällning” —
som orden föllo — ville åtaga mig utgifvandet af en ny
tidning, emedan han beklagade sig, att Stockholms Dagblad
vägrade intagandet af uppsatser, som han skickade dess
redaktion. Han syntes förundrad, att jag i min redlösa
belägenhet ej slök den nya kroken, och bad mig åtminstone
tänka på saken till en annan dag. Detta lofvade jag och
utsatte äfven dagen till mitt svar. När den inträffade, utkom
i bokhandeln — ”Skildringar ur det inre af dagens historia.
De frånvarande.” Jag har någon anledning att tro, det
”svaret” kommit herrarna riktigt till handa. Åtminstone
förmärktes ingen vidare nyfikenhet af herr Nerman att få
veta mitt beslut i anledning af hans framställning. Däremot
finnas tvenne andra förhållanden, i afseende på hvilka ni
torde vara fullkomligt okunnig, och om hvilka jag därför
anser för en plikt att underrätta er. Hvad det ena angår,
härrör er okunnighet (så vida den icke är låtsad) af glömska/
men hvad det andra beträffar, är ni ursäktad.
Jag hade visserligen ännu åtskilligt att orda om både
nytt och gammalt det är så länge sedan vi förtroligt
språkade med hvarandra! — men dels fruktar jag att allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
