Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häxa, om hon befunnits väga under fem pund. Jag tog allt
detta ganska filosofiskt, men sparade däremot ej att utgjuta
min beundran öfver ma chére mére’s hushåll och ordning.
Denna beundran kom af hjärtat. I sanning, ett sådant hus,
fullkomligt utrustadt och ordnadt, från det största till det
minsta, där allt är på sin vissa plats och under sina nummer,
en sådan liten värld är värd att betrakta och beundra,
äfven-som husmodern, hvilken är den lefvande promemorian öfver
allt detta och känner sina saker likså väl, som någon general
känner sina stridskrafter.
Sedan stök och sysslor voro slut, satte vi oss att hvila
i en soffa, och ma chere mére talade så: ”Det är blott då
och då, min kära Fransiska, som jag håller en sådan här
räfst i mitt hus. Det sätter folket i respekt och saker i
ordning. Drar man upp klockan i rättan tid, så går den
sen af sig själf, och man behöfver ej själf gå omkring ticktack
som en pendel. Kom ihåg det, min kära Fransiska.
Somliga fruar göra sig till och skola vara så beställsamma med
nyckelknippan och springa i köket och i skafferiet — allt
slarf, Fransiska, allt hams och tafatthet. Det är bättre att en
fru sköter sitt hus med hufvudet än med hälarna: det trifs
en man bäst vid, och gör han det ej, så är han ett dumhufvud,
och husfrun må då i Herrans namn slamra med
nyckelknippan i hans öron. Somliga fruar äro jämt sina
tjänstehjon i hack och häl. Det duger ej. Tjänstfolket måste också
ha sin frihet och sin ro. ’Man skall icke binda munnen till
på oxen, som tröskar.’ Låt ditt folk få ansvara för hvad de
göra. Det är för dem bra, äfvenså för matmodern. Håll
dem fast vid hjärtat eller vid hedern, och gif dem rikligt
hvad dem tillkommer. ’Arbetaren är sin lön värd.’ Men tre
å fyra gånger om året, och på obestämda tider, kom öfver
dem som yttersta domen och rannsaka alla vrår och njurar;
bullra som en åska och slå ner här och där i rättan tid —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
