Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gå på fyra fötter. Släpp strax mina händer. Släpp, säger
jag, eljest biter jag!” Och då han ej släppte, bet jag —
ja, Maria, jag bet verkligen — i hans hand. Men han blott
hånlog åt mig och sade:
”Jo, jo, hustru lilla, så går det med dem, som trotsa
utan att ha maktena. Tag nu papperet, tag!”
”Ack, släpp mig, släpp mig då!”
”Bed vackert!”
”Söta björn!”
”Bekänn din vanmakt!”
”Ja!”
”Bed om förlåtelse!”
”Ack, förlåtelse!”
”Lofva förbättring!”
”Ack, ja, ja, förbättring!”
”Nå, — jag benådar dig. Ingen sur min nu, lilla hustru,
utan tag mig i famnen och gif mig en kyss!”
Jag gaf honom — en liten örfil, röfvade ett ark
skrif-papper och flög högt jubilerande min väg. Björn förföljde
mig, förfärligt brummande, ända ut i köket, men där vände
jag mig emot honom, väl beväpnad med två läckra pastejer,
som riktades mot hans mun och försvunno där. Björn blef
helt tyst härefter, pappersarket glömdes och försoning slöts.
Det gifves intet så godt medel, Maria, att tysta munnen på
dessa skapelsens herrar som att stoppa en god bit uti den.
I eftermiddag skola vi begynna våra besök hos
grannarna. Jag skall kläda mig väl — jag har en liten
halmhatt med syrener i, som är rätt söt — och akta på med
hvilken belåtenhet björn skall presentera: ”Min hustru, min
hustru!” Det är med en helt egen och förnöjd ton, som
han säger ”min hustru”. Men nu får ”min hustru” ej
prata längre. Hon måste vid middagsbordet passa på
sin man.
Efter middagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
