Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny liten strid. Det är farligt att väcka det sofvande
lejonet.
Scenen är vid våfflorna.
”Min söta vän, hvilken hatt tänker du ha i
eftermiddag?”
”Min lilla halmhatt med syrenerna.”
”Den? Ånej! Tag den hvita florshatten, som är så
vacker.”
”Den! Min enda ståt- och kalashatt! Hvad tänker du
på, min ängel? Sitta med den i trillan, i dammet, — och
kanske blir det regn!”
”Nå, då blir det icke damm!”
”Hvad du är kvick! Men min hatt blir icke hjälpt
med det.”
”Min söta Fanny, det skulle göra mig nöje, om du
tog den hatten.”
”Då vill jag ta den, min kära björn, om än det skulle
på en gång damma och regna.”
Och nu går jag att sätta på mig den hvita hatten. Hvad
skulle fru Folcker säga, om hon såg den fara i trilla på
landsvägen? Lilla trädgårdsgossen agerar betjänt för
tillfället, i grå jacka med grön sammetskrage.
Fredag d. 12.
”Men du är för söt i den där hatten!” utropade björn,
när han i går fick se sin hustru visitklädd. ”Ma chére mere
måste nödvändigt se dig i den. Vi måste titta in på
Karlsfors, innan vi fara vidare. Den är riktigt näpen.”
”Kors, tycker du det? Nå, som du vill, min söta vän.
Bara vi ej komma för sent till de andra ställena.”
”Det må bli hur det vill. Ma chére mére måste i dag
se min lilla hustru.”
Se nu ”lilla hustrun” i den lilla hatten, småguppande
i den lilla trillan och kastande oroliga, nästan bedjande
blickar uppåt himlen, som blickar rätt mörk öfver den lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
