Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presentation på hofvet, huru hon länge dessförinnan öfvat
sig i nigningar för fem uppställda stolar, och huru dessa
nigningar sen utfördes inför krönta hufvuden. Ma chére
mere beskref hela denna scen och hufvudpersonerna där
med så mycket lif och kraft, att jag glömde hvar jag nu
satt och hvarför. Men en vagn hördes rulla; ma chere mére
tystnade; jag blef varm och steg upp, björn äfvenså. Ma
chére mere lade förbjudande en tung hand på min arm och
sade till mig och björn: ”Sitten stilla! gumman skall vara
den första som välkomnar dem i sitt hus, och gumman vill
vänta dem här.” Hon såg högtidlig ut, och jag satte mig åter
med klappande hjärta. Björn såg oviss ut, men när tumult
och röster hördes i förstugan, sade han: ”Det är
Jean-Jacques!” och satte sig äfven. Nu hördes steg, och en
betjänt anmälde med hög röst: ”Baron Jean-Jacques och hans
friherrinna!”
En sidenklänning frasade, och in kom — åtföljd af en
herre — ett fruntimmer, ungefär af min ålder, men längre
än jag. Hon såg högst comme il faut ut, gick hastigt och med
en viss sedlig säkerhet öfver golfvet och fram till ma chére
mére, som steg upp, rättade majestätiskt upp sig, gick tre
steg mot den inkommande och såg högst imponerande ut.
Svägerskan neg mycket djupt och kysste ma chére mére’s
hand, såsom jag hade gjort. Ma chére mére kysste äfven
henne, men blott på pannan, och omfamnade henne, i det
hon bad den unga frun vara ”välkommen och trifvas i detta
hus”. Sedan hälsade hon på Jean-Jacques på samma vis
som hon hälsat på björn. Härefter presenterades vi och de
nya släktingarna för hvarandra. Jag satte mig bredvid
svägerskan. Vi voro i början litet ”agiterade”, men lugnade
oss snart, blefvo du och började ett trefligt samtal, och
mycket, rätt mycket tyckte jag om Jane-Marie. Hon är ej
vacker, men har något distingeradt i sitt utseende och är
förträffligt växt. Hennes väsen och ord vittna om mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
