Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade dessa föreläsningar alltid låtit såsom två eller kanske
bara en person legat och talat i sömn. Friherrn hade alltid
lagat sig långt ifrån dessa sömniga språköfningar; men ägde
i sin goda högmögna inbillning en ganska hög tro på
lärarinnans ”savoir” och discipelns ”applikation”, och,
besynnerligt nog: Agapetus hade i sömnen lärt sig äfven franska.
Corona hade visst äfvenledes, ifrån sitt tionde till sitt
femtonde år, haft en gammal uttråkad, klacklappad och
tå-hättad ”bonne” och för henne böjt: j’ai — jag har, tu as —
du har, il a — han har, många tusen gånger; vidare af
henne lärt att ”spela på klaver” samt sy allehanda
genombrytning och andra obrukbara sömnader, som gamla ”bonne”
hade gamla, förtummade mönsterdukar till. Äfven hade
Corona lärt sig rita af sin söta mor, som i sin ungdom lär
varit ett riktigt ritmönster, och som tillhörde allra första
generationen af den gamle hederlige och aktningsvärde
konduktör W—s tacksamma elever. Den goda frun hade ock
gamla, tre kvarters höga ritböcker sedan den tiden, däruti
äpplen, päron och tulpaner stodo raka och sediga som ljus
bredvid hvarandra, och hennes ”vindrufva” och ”stora
törnros” och ”mästerliga blomsterkorg” samt några mindre
örter, de sutto nu alla i breda förgyllda ramar på sitt
blå-hvita regalpapper under sitt grönaktiga glas upphängda på
kabinettets förnämsta vägg, ”péle-méle” med alla familjens
silhuetter, ty oljefärgsporträtterna sutto, som sig borde, på
matsalens alla fyra väggar. För denna sin fru moder hade
Corona således ritat i många år; men som hon hvarken
hade den moderliga fallenheten eller tålamodet, så begaf det
sig, att friherrn hade väl låtit göra några ”betsade ramar”
af Snickar-Anders och anskaffat fönsterglas till dem, men
att de ännu tills vidare befunno sig alldeles tomma.
Dessa voro nu Agapeti och Coronas kunskaper och
talanger, som i Stockholm skulle — enligt friherrns gammaldags
sätt att tala — både ”etaleras” och ”acheveras”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
