- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
300

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kännagifves, att min kära hustru” etc., och som äfven
till-kännagåfvo en och annan ”arriére-niece eller -neveu”, som
var född, och hvilka sedan både lefde och gifte sig, blefvo
män och kvinnor i staten, dogo och begrafdes, utan att det
friherrliga herrskapet visste mera om dessa sina fränder än
det väsentligaste: att de nämligen voro komna till och från
världen.

Friherrn hade således, som vi sagt, denna gång långt
ifrån så brådtom som vanligt, utan sade ofta till Corona,
hvars tålamod åter höll på att som oftast krevera: ”Vi skola
ej skynda på mamma; che va piano, va sano. Vi ha ej så
brådtom: blott att vi komma före jul. Det är just då, som
”le beau monde” drager sig till hof och hufvudstad, likasom
flugor till honung. Så var det förr, så är det nu, så blir
det i all tid. Man skall icke vara häpen. Mamma vill, och
det med rätta, att när vi en gång visa oss ute i stora världen,
bland våra bekanta och vänner, så skall det ske på ett sätt,
som är konvenabelt på . . . allt sätt,” tillade friherrn, hvilken
ofta talade så fort, att tanken ej hann ordna orden.

Men under det han predikade tålamod för sin dotter,
for han likväl själf som ett torrt skinn, med orolig
beställ-samhet, från den ene handtverkaren till den andre, för att
tillse, att allt till detta stora och märkvärdiga tåg blef väl
och bastant gjordt och lagadt. Socknens Kæding, den habile
Skräddar-Johannes, satt i handtverkskammaren och höll på
med en ”fin frack” till Agapetus af groft sju r:drs kläde,
som rådman Lurberg i staden pluttrat på hans nåd för dubbla
värdet eller fjorton rdr, emedan det var dekarteradt och
sken verkligen mera än friherrns egen statrock af fint
franskt ”drap”, och som han låtit göra i Paris 1804. Äfven
förfärdigade Skräddar-Johannes en och annan väst åt samme
Agapetus, dels af västtyg, som rådmannen försäkrat och
bedyrat friherrn vara ”ytterst moderna”, men som legat i
hans lager minst en fem år, dels af granna lappar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free