Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifligt granna snören, sin äfvenledes trehörniga hatt och
den antika formen på allt, utom det rödbruna
bondpojk-anletet, utgjorde tredje bladet i denna förvåning väckande
väppling. Och hög grad af förvåning väckte äfven detta
trifolium antiquum hvad det skred fram; ty hvem som mötte,
hvem som gick förbi, stannade och — gapade. Det var icke
något föråldradt, förlegadt, afsigkommet, luggslitet och
dammigt; det var tvärtom något, som liknade figurerna på en
skön och fullkomligt väl bibehållen gammal målning. Det
var något så friskt, så bjärt i koloriten, något likasom
uppståndet på nytt, lefvande och innerligen förnöjdt med sig
själft och hela världen, ty alla tre individerna sågo så högst
belåtna ut och visst icke oroliga öfver det uppseende, de
väckte, som ingen dessutom märkte mer än friherrn själf,
och han tröstade sig med att yttra: ”Ser du, min lilla Corona,
huru folk gapa på mig. Det är måhända gamla bekanta,
som känna igen mig, fast jag icke minns dem.”
Och på detta sätt gjorde friherrn och hans unga dotter
sin eriksgata öfver Riddarhustorget, Myntgatan, Mynttorget
och en del af Norrbro, hvarifrån friherrn förgäfves kikade
efter monumentet, hvars inskrift började med: ”Denna
brobyggnad” etc., och där han icke litet förvånades öfver såväl
Strömparterren som Basaren, ”hvilka vuxit upp från intet
på dessa få år”. Ankommen till den senare, steg han
driste-liga in i herr Bonniers bokhandel och sade till den unge
mannen, som där gjorde ”les honneurs” : ”Hör på, mon
ami! Vet ni par hazard hvar hofmarskalken v. Y. bor?”
och då han fick ett jakande och tillfredsställande svar, höll
han först på att i brådskan genast skena utaf, men vände
sig om i dörren och sade till sin lilla Corona på föråldrad
fransyska: ”Non! il ne faut pas ainsi faire des questions,
sans acheter quelque chose. Choisissez, ma fille!” och hans
”lilla Corona” lät ej säga sig detta två gånger, utan köpte
genast m :lle Taglioni och doktor Hagberg, en psalmbok och en
21. — Nationallitteratur. 12.
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
