Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Nej, visst icke, pappa! Men skola vi ej skicka ut
och höra efter Anton?”
”Å, han kommer nog — jag har, min själ annat att
tänka på än den tosingen!”
I huset blef allt tyst. Gabriella smög sig upp på sin
kammare, där hon växelvis tillbragte natten i bön och i sälla
drömmar om framtiden. Haraldsson tillbragte den i
pinsamma funderingar, hvarvid, oaktadt han sträfvade emot, de
länge slumrande minnena från Paternosterskären smögo sig
in på honom. Än tycktes honom den gamle Arnmans skugga
uppmana honom att genom dottern försona den synd, han
begått, än åter såg han jaktlöjtnanten med sitt blodiga hufvud
i hand träda mellan sin son och mördarens dotter. En kallsvett
flöt öfver den gamle bofvens kropp, och för första gången i
sitt lif greps han af något liknande ånger och bäfvan för ett
tillkommande: döden grinade mot honom och vidrörde honom
med sina isiga fingrar. ”Åhå!” pustade han under sina
kval. ”Finns det, finns det. . .” Orden bortdogo i ett långt
stånkande.
Ja, det finns en Gud och en vedergällning.
Medan den grånade syndaren, slagen af sina egna
gärningars gissel, sömnlös vände sig af och an, den ena stunden
troende sig försona himlen genom bifall till den onaturliga
föreningen, den andra rysande att ge efter för sin svaghet,
rörde sig vid ena sidan af en bergskrefva, icke så långt
från huset, en större sten fram och åter . . . slutligen gaf
den alldeles vika, och ett hufvud framstack — det var Antons.
Strax därefter blef hela hans kropp synlig, då han tyst, men
säkert arbetade sig fram från ett af dessa gömställen, dem
han själf uppsökt och begagnade, när han ville smyga sig
undan sin omgifnings vaksamhet.
Så snart han utkommit, ställde han sig upp i lyssnande
ställning för att, såsom det syntes, öfvertyga sig om att allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
