Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Och Erika?”
”Ja, hon också — hon har väl frestat på något af
hvart i sina dar. De hålla bägge på med att packa och
stöka, för hvad det lider, så ge de sig . . .” Lena tvärtystnade.
helt röd i ansiktet.
”Du är icke van att förställa dig, min kära Lena!”
sade Arve och såg vänligt på henne.
”Men jag försäkrar löjtnanten,” svarade Lena med en
röst, som på en gång uttryckte fruktan och förtrytelse, ”att
jag inte är så vettlös, att jag talar så här med hvem som
helst. Jag vet, att löjtnanten är likså tystlåten som kapten.”
”Tack, Lena, för din goda tanke . . . Men nu måste
jag bort.” Lena lyste honom ut, önskade honom god natt
och lade kroken på dörren.
Då Arve åter kommit i båten, styrde han den icke
tillbaka åt Marstrand, utan långs efter en annan sida af ön,
hvarifrån man lätt kunde klättra öfver klipporna nedåt den
sidan, där Haraldssons bodde.
Det var nu den mörkaste tiden på natten, och en tung
dimma gjorde, att föremålen knappast kunde urskiljas. Med
oroligt klappande hjärta smög sig Arve fram till det hus, dit
han fordom nalkades så raskt. Intet knäpp hördes därinne,
och allt var mörkt, men ljus behöfde han ej för att vägleda
sig till det fönster, hvarifrån Gabriellas leende ansikte mången
gång hälsat honom välkommen. Nu var fönstret tillslutet . . .
så var ock den himmel, där han blott för några dagar sedan
sett sin framtids vänliga gestalter bjuda honom en inbillad
sällhet. Nu var det dödens stillhet, som hvilade omkring
honom.
Han satte sig på ett klippstycke. Men vid denna rörelse,
så lätt den ock var, rullade en mindre sten ned, och ett
buller uppstod, hvarvid en människa hastigt rörde sig under
fönstret, där den tycktes hafva gömt sig. Då Arve såg denna
person med rädd skyndsamhet aflägsna sig, gissade han att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
