- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
122

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riktigt blef brudgummen och icke bruden, som ”till ett
vårdtecken” fick mottaga ”denna ring”.

Vid ett annat tillfälle, då han likaledes hade en vigsel
att förrätta, hände det, att brudgummen länge och väl le
tade i sina fickor efter vigselringen. Dahl, som tyckte att
det drog väl långt ut på tiden med letandet, framtog sin
kammarnyckel, höll den själf vid axet och framräckte öglan
eller handtaget åt brudparet, lät vidare de unga tu fatta
däruti och på detta sätt växla sina löften, hvarefter han
ganska ordentligt trädde hela kammarnyckeln på brudens
finger, och med denna måste hon stå och paradera till
ceremoniens slut.

En gång predikade han högmässan. Hans predikan
lärer i och för sig själf icke ha varit så oäfven och skulle
nog ha tagit sig ut, om han kunnat moderera sin ovanligt
starka och fylliga stämma, öfver höfvan uppdrifven under
ströfvandet på jakt i skog och mark. Dahls röst skallade
i kyrkan såsom ett oupphörligt hallo, hallo! och det
med sådan verkan, att det redan vid första orden i hans
predikan slog lock för örat på halfva församlingen, som
följaktligen fredades från allt vidare lidande under denna
gudstjänst. Därefter tog han sig för att i sin olyckliga
tankspriddhet tvenne gånger uppläsa inledningen eller den
delen af predikan, som föregår det tysta Fader vår, hvaraf
naturligtvis följde, att han och församlingen måste tvenne
gånger huka sig ned för samma bön. Slutligen och när
han skulle tillkännagifva de lysningar till äktenskap, som
den söndagen i stor mängd förekommo, så förblandade han
namn och titlar på det befängdaste sätt. Sålunda afkunnade
han bland annat lysning för första gången mellan
vaktmästaren i kungliga postverket, högvälborne herr grefve Gösta
Posse, och högvälborna fröken, friherrinnan Anna Stina
Kind-lund, hvilket redan var uppåt väggarna; men när han på
sistone afkunnade lysning för tredje gången mellan gross-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free