- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
135

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samhällets högsta platser. Låtom oss då afgöra saken, mitt

herrskap, nu genast på stående fot, efter ingen ber mig

sitta.”

”Ni är en lustigkurre, som man inte gärna kan bli ond
på,” försäkrade brukspatronen, ”och möjligt är, att vi under
andra omständigheter tagit ert smickrande och ärofulla anbud
i öfvervägande. Men nu råkar det vara så, att vår dotter
redan är förlofvad ... ja, min herre, förlofvad med en
löjtnant von Aken vid Svea garde, ty man bör säga b när

man sagt a. Nå, hvad säger ni om den där lilla haken,

som rimmar på Aken?” tillade patronen, grinande rätt
hjärtligt åt sitt infall.

Jonas Dugge betraktade ånyo sin tilltänkta justitierådinna
och upptäckte nu först på hennes finger den betydelsefulla
ringen.

”Nu slog jag spiken på hufvudet, skulle jag tro,”
fort-for patronen.

”Ack, herr brukspatron,” svarade Dugge med lugn,
"det är inte alla spikar som dra, fast man slår dem på
hufvudet. Att gifta bort sin dotter med en gardeslöjtnant
är detsamma som att spetsa sig själf med hustru och barn
på bajonetterna, något som jag aldrig skall tillåta. Denna
omständighet, långt ifrån att komma min ifver att afsvalna,
ökar den i oändlighet och . . . Men klockan är mycket, ser
jag, och jag har protokollsjustering i hofrätten. I morgon
skall jag likväl ha den äran att återkomma för att afsluta
denna viktiga sak på ett för oss alla tillfredsställande sätt . . .
Farväl till dess, min hederlige svärfar!”

”Adjö, er toker!”

”Farväl, fru svärmor, och äfven ni, hulda flicka!...
Ni skrattar ... nå, ingenting ondt däri ... Jag göte hellre
min sista blodsdroppe, än jag såge en tår i dessa ljufva
ögon ... I morgon råkas vi åter.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free