Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mor min och gaf alltsammans åt hofpredikanten. Då blef
han röd om nästippen igen, som han alltid blir, när han är
glad, och sade: ’Du är ändå en beskedlig toker, kära Kalle;
hälsa din mor och tacka henne för snuset, smöret och
korfvarna!’ Så står det till oss emellan; men ni låter göra
med er som man vill, era gråpojsare!”
Vi prisade högljudt ett så godt förhållande mellan lärare
och lärjungar och funno vårt öde ännu beklagansvärdare;
men hvad var att göra? Vi voro i ungefär samma ställning
som råttorna i fabeln. Dessa hade beslutat, att en skallra
skulle bindas vid kattens hals, för att därigenom redan på
afstånd kunna varnas för honom; men när det gällde hvem
som skulle fastbinda skallran, då krusade alla för detta
förtroende. Vi kände, att vi behöfde en kraft stående utom
oss, och hvem kunde vara lämpligare därtill än Kalle
Utter, hvars uppgift tycktes vara att i alla skolor höja
frihetens baner och som i sitt eget lilla samhälle så lyckligt
genomfört den stora reformen. Så uppgjordes vid brunnen
den plan, hvilken, några dagar därefter utförd i vår skola,
sedermera länge var föremål för såväl äldres som yngres
samtal och utläggningar inom hufvudstaden.
Det var en morgon i början af februari, så mulen, att
vi hade lamporna tända i rektorsklassen. Rektor Trysén
satt i sin stora länstol i katedern, lika mulen som dagen,
och mulen var han alltid, i synnerhet när han grälat med
skolans gamla städerska, hvilket ofta hände och fallet också
varit denna morgon, enligt uppgift af en af gossarna i klassen,
som lyssnat därtill. Städerskan hade nämligen berättat för
rektorn, att under det hon städade i klassen, hade djäfvulen
med horn och klöfvar tittat in genom dörren, i synbar
afsikt att uppsluka henne. Rektorn hade då försäkrat, att
djäfvulen endast fanns till i dumma varelsers inbillning
och att, ifall han fanns till och prompt ville uppsluka
någon, så hade han alldeles för god smak för att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
