Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro försedda med långa röda klor. Det var med ett ord
Belzebub, sådan man från barndomsåren vant sig att tänka
sig honom, eller sådan den rena ortodoxien utstyrt hans
bild. Också sutto de flesta af klassens ungdom orörliga
och bleka af fasa, under det att de sammansvurne måste
bita sig i läpparna för att icke utbrista i skratt.
Emellertid ilade Belzebub fram och tillbaka genom
klassen med sin ryttare, hvilken, synbarligen själf
konsternerad af hvad som händt honom, ännu icke kom sig för att
göra motstånd. Men det var ingen lätt börda att springa med.
Rektor Trysén, liten till växten, men undersätsig och
grof-lemmad, var ganska tung. Också började snart Belzebub
svikta under sin ryttare, något som man icke kan undra
på, ifall det är sant hvad man påstår, att det mindre är
kroppar än själar han gör affärer i eller är van att släpa
på. Nog af, han föll framstupa på golfvet och ryttaren med
honom.
Men den svarta figuren, snart på benen igen, var med
ett skutt uppe i katedern. ”Kom hit, Trysse!” ropade han
från denna upphöjda plats, i det han viftade med rottingen.
’Kom hit, Trysse lilla! Kan du din läxa? Hur många
hufvudstycken är det i katekesen? Svarar du inte, så får
du dask. Nå, hur är det, tycker du att du kan? Baba!
Och så rider du på far din, det skall du ha särskildt för,
det skall du ha i tre repriser för.”
Trysén, som småningom återhämtat sig efter sitt fall,
ilade fram mot katedern med vidöppen mun och stirrande
ögon. Det är svårt att veta, hvad han i denna stund tänkte
på. Tänkte han på den historia städerskan nyss uppdukat
för honom? Trodde han måhända nu på mörkrets makter?
Eller, hvilket är troligare, var han ännu så förbryllad af
det oerhördt djärfva spel man vågat drifva med honom midt
i hans egen klass, att han ännu icke visste hvad han skulle
tänka?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
