Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges mest firade författare, en man, som gällde för ett
orakel och en föresyn i god ton, i utsökt urbanitet och smak!
”Dagligt Allehanda”, äldre än Stockholms-Posten,
var hufvudsakligast ett annonsblad, som dock äfven ägde ett
visst anspråk på att gå för en politisk tidning; det uppfyllde
tidens inskränkta fordringar och höll sig oafbrutet uppe
vid sidan af Kellgrens blad, hvilket emellertid alltid ägde en
öfvervägande auktoritet.
På 1700-talets sista tider och i begynnelsen af det
nittonde seklet uppstodo en mängd nya tidningar, af hvilka dock
ingen förmådde skapa sig en varaktig exisens. Jag har i det
föregående någonstädes omnämnt herr Wallmarks ”Journal
för litteratur och teater”, hvilken började utgifvas 1809, och
man känner den lifliga estetiska polemik, som detta blad
framkallade från den nya skolans sida. Man talade, under hela
denna strid, i fosforisternas kotteri en mängd stora ord äfven
om ”frihet” och ”fosterland”, och man retade sig
sinsemellan upp till bärsärker-”Wuth”, därunder till och med
en och annan liten vresig sidoblick slungades åt den ”östra
grannen”. Detta allt såg duktigt ut, men hvad därmed
uträttades, var i själfva verket platt intet. Medan de goda
männen sjöngo ve och förbannelse öfver hvem helst, som
skulle våga att hota Norden, detta ”frihetens gamla
änkesäte”, läto de kungl. majestät styra och ställa här hemma
ungefär så egenmäktigt honom godt syntes. Och så lefde
man då år ut och år in i ett menlöshetens tillstånd, läsande
sin gamla ”Stockholms-Post”, sin ”Journal”, sitt
”Allehanda”, ett lyckligt folk utan tidningsopposition, vördande
sin höga öfverhet och prisande fridens idylliska lugn . . .
År 1820 uppsatte Johanson sin ”Argus”, en tidning
så litet å la Dalin som möjligt, och den där med ens kastade
sig rakt in i de inländska frågorna och affärerna för dagen.
Den gjorde onekligen under första åren af sin bana mycket
godt, som den liberala publiciteten i Sverige alltid måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
