- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
194

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en viss naiv objektivitet, röjande två eller tre tusen mils
afstånd från skådeplatsen. Lindebergs kritik höll sig ännu
för det mesta uteslutande till teater och konst, han följde
med den sköna litteraturen, uppmuntrade i nätta
recensioner gryende talanger och talade för öfrigt lugnt förnuft i
stridernas yra.

Då meliankom plötsligen en tillfällighet, som på en gång
ryckte tiden ett halft sekel framåt och gaf äfven publiciteten
hos oss ett helt förändradt utseende. Det inträffade nämligen
en stor europeisk händelse, julirevolutionen i Frankrike. Det
gick liksom en krigisk trumpetfanfar genom hela Europa,
folken reste på sig i alla väderstreck. Äfven i Sverige kändes
inflytandet af denna genomgripande rörelse. Med mer än
intresse, med exaltation följde man hos oss det polska
frihetskrigets alla tilldragelser och utvecklingsmomenter. Hvarje
ny framgång på polackernas sida var en glädjefest i
Stockholm, och man hoppades att med hvarje post ändtligen få
förnimma fransmännens intervention och de ryska arméernas
totala förgörelse i Polens moraser. Under sådana
utomordentliga förhållanden uppsattes ”Aftonbladet” af Lars
Johan Hierta. Sällan eller aldrig var väl en tidpunkt mera
lämplig och gynnsam för etablerandet af en demokratiskt
frisinnad tidning. De dagblad, som redan funnos, hade till
största delen spelat ut sin roll. Stockholms-Posten var
matt och gammaldags, ehuru alltid ”respektabel”, Dagligt
Allehanda lefde visserligen ännu med, som det tycktes,
god hälsa, men i själfva verket var det dock alltför litet
vigör och liflighet i dessa rörelser, och dess politik var långt
ifrån att äga någon rätt determinerad och imponerande
hållning, Argus sjöng på sista versen och antog redan den
jämmerliga figuren af en juste-milieu, just lagom för att rätt
råka under klorna på förstkommande mera radikala
opposi-tionstidning. De stora tilldragelserna för dagen lämnade ett
det ypperligaste stoff för att göra ett blad pikant och under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free