- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
235

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öron; hon har hört det nere ifrån dörren och vänder sig
om med en ganska uttrycksfull min:

”Hm! . . . Såg han någonting? . . . Håå! så svårt måtte
det inte bli heller!”

Som sagdt är, det är endast litet gnabb, små
sommarskyar, som komma och gå utan att betyda något farligt.
Emellertid kan det alltid, för en säkerhets skull, vara bättre
att stå i gunsten hos dessa ämabla flickor, af hvilka ens
kotletter i så hufvudsaklig mån bero, och detta är ofta nog
vunnet med bra litet. För en spektakelbiljett är ni viss på
att ha dem som tända ljus, och om denna biljett är så förnäm
som på andra radens sida, kan ni dessutom gärna räkna
på att få fyra potatisar i stället för de vanliga tre till
kalf-steken eller biffen. Ty ni skall veta, de små värdshusflickorna
äro ofantligt svaga för andra radens sida. De gå dit tre
kvart förr än spektaklet begynner, de ha då tillfälle att
”ajustera” sig i logen, utan att någon människa ser det,
att stoppa undan schaletten, som de haft öfver hufvudet på sig
dit, att stryka håret i ordning eller rulla om lockarna; man
kan ju aldrig veta, hvem som händelsevis kikar på en från
amfiteatern.

Det är att märka, att jag här talat om värdshusflickorna
endast i deras förhållanden till vanligt folk, sådana som jag
och du. Är man grefve, baron eller, låt endast vara, till
exempel löjtnant, så står saken alltifrån början på en helt
annan fot. Det heter då, så fort man stiger in i salen:
"God dag, lilla löjtnant Fritz!” "God afton, baron lilla!"
och det är ett fjäsande, ett förekommande smålöje, en
påpasslighet ! . . . Värdshuspigorna höra till den i våra dagar
så misskända aristokratiens trofastaste bundsförvanter, det
är de, som ännu niga för dess guldepåletter och tschakåtofsar,
det är de, som klappa om dess stoltserande paradhästar,
det är de, som mata dess rapphönshundar med en och annan
godbit från köket . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free