Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt här i världen har sin litteratur. Människosläktet
är så mångsidigt i sitt snille och sin forskning, att det räcker
till för de mest olika saker; icke endast för filosofi, botanik,
runologi, anatomi, heraldik och frimärken, statshushållning,
histokemi, teknik, teologi och tendensroman, utan äfven
för gastronomi och högre köksvetenskap. Och den
sistnämnda ”disciplinen” är icke den sämsta.
Fransmännen äro de, som tidigast och grundligast hafva
behandlat denna ”gaya scienza”. De hafva bland annat
haft den frejdade Caréme, författare till ”le Påtissier
pit-toresque”, och den store gastrologen (om jag får skapa
detta ord) Brillat-Savarin (död 1826), kassationsråd,
riddare af hederslegionen, ledamot af ”Sällskapet för
industriens främjande”, af franska antikvitetssamfundet m. fl.
lärda societeter, författare till det klassiska verket
”Physio-logie du Gout”, denne man, som vågade öppet förklara,
att en kock (vi tala här naturligtvis endast om sådana, som
förtjäna detta namn) ”behöfver mera snille, mera skarp blick
och mera arbete, än som fordras för att lösa den högre
geometriens svåraste problemer”, denne man, som på sitt
genialiska kärnspråk yttrade: ”Säg mig hvad du äter, och
jag skall säga hvem du är!” eller denna andra
världshistoriska maxim: ”Djuren proppa sig, människan äter, men
endast mannen af esprit förstår att äta.” Savarins tvenne
små tomer öfver gastronomiska ämnen, öfver kökets stora
uppgifter innehålla en sann encyklopedi af visdom, lärdom,
studier, i förening med ”snille och smak”, och må allt
framgent betraktas som den moderna kulinariska vetenskapens
hufvudverk. Jag behöfver alltså knappt omnämna alla de
andra, som före och efter honom på prosa arbetat i samma
tacksamma ämne, men jag bör icke underlåta att erinra om,
att gastrologien i Frankrike äfven haft sina — skalder, och
ganska berömda skalder, och jag skall då i förbigående
hänvisa till sådana namn som Colnet de Revel, hvars poem i fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
