- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
245

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke egentligen rår för —, utan jag håller mig endast till dess
arkitektoniska beskaffenhet. Den äger några få partier, som
utan tvifvel äro i hög grad sköna, imponerande, grandiosa —
sådana äro t. ex. en stor del af bulevarderna, Rivoligatan,
Concordetorget med dess avenyer —, äfvensom vissa
nybyggda fashionabla kvarter utemot barriärerna äga mera glada
och ljuslätta anletsdrag. Men däremellan har staden, i massa
tagen, ingenting särdeles förträffligt att förete i fråga om
byggnadssätt och anläggning; dess urgamla ålder röjer sig
öfverallt i dessa mörka, kompakta husmassor, genomskurna
endast af trånga gator och gränder, och där man således
för-gäfves söker någon friare vy, någon egentlig tafla. De
präktigaste palatser och kyrkor äro inbyggda på alla kanter mellan
de mest triviala bråten, så att man knappast upptäcker dem
utan vägvisare, — det är förnäma herrar, öfverhopade af
tiggare och tross. Byggnadskonsten är väl här för öfrigt i
allmänhet icke fullt ut så kväkarlikt världsföraktande eller
så grossörsmässigt prosaisk som, jag vill endast nämna, i
den stora hufvudstaden Stockholm, och människorna bestå sig
här gärna den lifvets glädje och hugnad att ha små
balustrader utanför fönstren, en liten altan att sätta ut blomkrukor
på, en ornerad port med ett par sandstenspelare; men husen
göra, detta oaktadt, i anseende till den mulna och smutsiga
färgton, som med få undantag är hos dem den rådande, en
vida mindre fördelaktig figur, än de borde kunna, i händelse
man spenderade på dem aldrig så litet mera kalk. Man
be-höfver ju icke se ut som en gråbrödramunk, om man också
icke vill se ut precis som en polichinell.

Om sålunda den babyloniska byggnad, som kallas Paris,
opartiskt taladt, är långt ifrån att vara något under af
skönhet, är den likväl ingalunda i motsvarande grad otreflig eller
obehaglig. Det är tvenne saker, som förena sig att här
upphöja uttrycket af det hela, att göra äfven den trångaste och
mörkaste gata dräglig och att gifva åt dess gråpappersfysio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free