- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
263

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sådant — herrn ser inte så platt ut som många andra
herrn är en människa, som gärna öppnar sitt hjärta.
Mamsell Mellén har berättat ert samtal, och se en ärlig, barnslig
själ visade sig däri. Så där pratar man ej utom munnen, utan
att antingen vara en narraktig idiot eller en barnafrisk,
glad själ.”

”Men om jag vore det förra?” sade jag småleende.

"Det förra är han icke, och således är han det senare.
Hör på — till nyår skall han vara på Träskälla, och således
skall jag lämna honom respenningar."

”Jag tackar, men —”

"Men han är skyldig för mat och rum?”

”Ja.”

"Nå det skall betalas. Gör opp sina räkningar nu och
kom igen. Adjö med honom, kära Alexej."

Således var allt väl aflupet. Ack, du min Gud, hvad
den beskedliga mamsell Mellén var älskvärd! Jag blef nästan
jalu på den lycklige häradshöfdingen Gyllenarm, som skulle
få en sådan skatt. Att hon ansett mig tala bredvid munnen
som en narr eller ett barn, skulle väl förtryta mig, men hon
hade rätt — så var det.

”Nå, nu ser han annorlunda ut, vår hederlige Alexej,”
yttrade brodern Wimmerkant, som, under det jag stod på
heta stenen, varit på källaren och ätit frukost. Så olika äro
ödets lotter: han åt en delikat frukost, under det att jag stod
inklämd vid dörrn hos en professor, och han svor på
kyparen och var missnöjd med vinet, under det att jag höll på
att blifva yr af glädje öfver något, som han skulle ansett
rentaf för en olycka, nämligen att mottaga kondition på
bondlandet, som han alltid uttryckte sig. Vi skulle bägge
varit olyckliga, om vi nödgats byta. Jag ville ej för hela
världen lefva på värdshus och med ett tjog dussinvänner på
släp; han skulle fått tvinsot, om han nödgats flytta från
kamraterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free