- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
280

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Bevars, hvad löjtnanten är het!”

"Het? Ja, det skall magistern se — Men, ser magistern,
han har genom tant begärt flickan hos morbror. Hon ryser
och vill naturligtvis inte — men jag vet bot. I morgon dag
tar jag herr Fikonlöf hit in. Ni skall vara närvarande, för
blir jag ensam med honom, så får han stryk; ni skall vara
liksom en försonare och lägga er i leken, om ni ser att jag
håller på att gå för långt."

"Nej, bäste löjtnant, det kan jag icke."

"Ja, då får han stryk. Välj, magister — var vittne till ett
colloquium familiare mellan mig och herr Fikonlöf eller bered
er på att få se honom med en arm eller ett ben mindre."

"Men, bäste löjtnant," bad jag i verklig ångest, "ni
finner väl att jag i min ställning ..."

"Nå, så finner ni väl att jag i min ställning ...” invände
löjtnanten uppbrusande. ”Nej, slut med kurtisen skall det ta
— en ända med förskräckelse! Använder han andliga medel
för att få henne, så skall jag förebygga den saken med
lekamliga. Här har han nu ett helt år — ett helt år, magister! —
satt sig på näsan på oss alla: min hederlige morbror, mig —
alla, med ett ord. Allt lyder hans vink, ty han talar vid
tant — och hon är sjuk, mjältsjuk nära till galenskap, och
man fruktar ...”

”Men lugna er! Nu är klockan ett på natten. Vi skola
sofva på saken. — Se så, löjtnant, låt mig lugna er med den
försäkran, att jag skall hjäla er hvad jag kan. Säg, tror ni
att han älskar fröken Emilie?”

”Älskar? Nej bevars — han skulle gifta sig med
morbrors gamla Medevivagn, om där låge tolf tusen riksdaler i
sitslådan.”

”Nå godt, då är ju allt bra."

"Jo vackert — vackert!” mumlade löjtnanten. ”Vet ni,
magister, min mor lärde mig, då jag var barn, att bedja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free