Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luften för ett kantigt ansikte med tunna läppar, lång haka
och däruppå en vårta.
”Jaså, du sitter här du, käre Socius,” sade hon.
”Älskade måg, din stackars hustru!...”
”Hvad — hvaba — är Lina sjuk?”
”Sjuk? Skall ett känsligt fruntimmer nödvändigt vara
sjukt för att intressera männen? — Ja, hon har ondt i
hufvudet.”
”Hm, har hon det? Då skall hon lägga kallvåta omslag.”
”Vill ni döda mitt barn?”
”Nej, bevars, kallvåta servetter, mamma lilla.”
”Nej, så länge jag lefver skola mina barn icke
underkastas en så barbarisk behandling. Att lägga kalla servetter
på ett sensibelt fruntimmers hufvud — det är ju fasligt!
Varmt bad skall hon ha, min stackars Lina.”
”Hm, jag skall väl gå in till henne.”
”Inte nu, min kära måg — när man på hela dagen
”Jag har varit vid tegelbruket.”
”Ganska möjligt, men kom ihåg: jag har i edra händer
lämnat en späd ros — vårda henne ömt var en far för
henne.”
”Jag är väl hennes man ändtligen,” yttrade
brukspatronen och steg upp.
Jag har ej förut skildrat hans figur. Nåväl: patron var
en starkt byggd, mycket undersätsig man med hängande
kinder, hakpåse, en liten päronformad näsa, ett par grå,
frågvisa ögon, som uttryckte själfbelåtenhet, en klotrund panna
och tillbakakammadt hår. För öfrigt något för frisk färg och
en viss heshet i rösten.
”Ja, min bäste måg, men det kan ni väl finna själf,
att en så gammal man måste visa en ung hustru någon
artighet uppmärksamhet - ni skall lefva endast för henne.
Så var det mellan salig man min och mig. Kunde han se på
mina ögon genast ack, ett så lyckligt par fanns ej i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
