- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
305

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Vet magistern, tre gånger har jag stått i brudstol. Första
gången gifte jag mig med en änka; det var en duktig
hus-hållsmänniska, men ägde ej ett rundstycke. Det där
ställdes ihop af min mor — å ja, det gick bra — men vår Herre
kallade henne. Sedan tänkte jag: Nej, Socius, nu skall du
ha penningar, och så gifte jag mig med min andra salig
hustru. Inte var jag kär, inte, men jag var klok — hm.
Emellertid så gingo åren, vi samlade ihop några fyrkar och jag
köpte det här bruket. Nu dog min hustru och så tänkte jag:
Du har aldrig fått gifta dig efter ditt tycke. Så såg jag mig
omkring bland landsens döttrar, men ingen föll i smaken,
utom en majorsdotter, fröken Betty, en mycket söt flicka.
Jag anmälde mig, men si hon sade uppriktigt: ’Jag vill inte
ha brukspatron. Jag är för ung och ni för gammal; ni skulle
endast bli olycklig med mig.’ Gud välsigne henne för
det ordet.

Kom såsom revisor vid bruksägarnas hypotekskassa upp
till Stockholm och fick rum i Bagar Davids backe. Råkade
så hos min värdinna, fru Frack, min nuvarande hustru.
Vacker flicka, tjugutre år gammal — fri.

Nå, jag blef bekant med familjen, bjöds på te och
trakterades med musik. Bjöd igen på operan, reste med dem till
Gripsholm och bjöds på alla tillställningar. Men jag var bränd
på att fria. Då sade mamma en kväll: ’Brukspatron tycks
vara så ensam i världen.’

’Ja, visst är jag ensam, sedan salig hustru min dog.’
’Nå, skall ni ej utse er en annan?’

’Men ingen vill ha mig.’

Ingen? Tror ni då att ej en ädel man kan bli gift?’
’Men jag är så gammal.’

’Åldern gör ingeting. En god flicka gör ej afseende på
ålder och utseende hon ser endast till själen. Sök efter
en ädel maka, som passar er, och ni skall säkert finna.’
Jag tog Gud i hågen, och fjorton dar därefter friade jag

305

•_*0. — Nattionallitteratur. 1.5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free