Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längdes ungefär som det ser ut, då man speglar sig i bottnen
på en silfversked. Hans runda ögon tittade på fru svärmor,
sin hustru, svägerskorna och på mig. Ingen af oss hade till
en början just betydligt att säga. Det blef en tystnad på
en half stund.
Slutligen började fru svärmor: ”Således äro vi dragna
vid näsan af min käre mågs lagman. Min käre måg har en
egen förmåga att ställa till tref ligt för sina fruntimmer. Nu
ha vi hela huset fullt af mat och viner, lånade möbler, lånadt
silfver, lånadt duktyg, kokfru, symamsell, bjudna främmande
— Ack, du himmelens Gud, hvarför skulle jag öfvertala dig
att ta en människa, som du bör hata? Ack, förlåt, Lina,
förlåt din mor!”
En högst rörande scen uppstod, under hvilken mor och
dotter höllo hvarandra i famn och blandade sina tårar.
Patron, som tyckte att han ändå borde göra något, steg
upp och sade: ”Det gör ingenting, ta mej f—n det gör
någonting! Kostar gör det — men det får gå, sa Trasman. Tyst
nu, mamma — tyst nu, min egen Lina,” tillade han och
ville skilja dem åt.
”Låt bli mig, vilddjur! Vill du hindra en mor att trycka
sin egen dotter till sitt klappande hjärta? Du är ingen
människa, du är en varelse från afgrunden. Du göder dig och
du gläder dig åt vår ångest.”
”Men,” sade jag, ”bästa rådinna!”
”Jaså, jag skall kanske få moral af min käre mågs
domestiker också!” skrek gumman, skummande af raseri.
Jag var tämligen lugn, men höll på att bli förargad. Det
där ordet ”domestik” stack min lilla fåfänga. Men jag tog
det klokaste partiet, fattade patronens arm och sade: ”Nu,
herr patron, är det bäst att vi bägge gå.”
Patron lät leda sig som ett viljelöst barn, och således
blef den heliga synoden ensam igen med sin smärta.
”Nu ser magistern,” sade patron, när vi åter sutto på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
