Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
halsen den trogna, den suckande vågen,
halsen hvar boning för kärlek och dygd!
Halsen hvar lund, där vi drömde så gärna,
hälsen hvar hängbjörk, där trastarna slå!
Sitter därunder en älskande tärna,
hälsen, o hälsen den hulda också!
3? & #
ROM.
1.
Alltså detta är Rom! Capitolium står på sin kulle,
Forum Romanum är där, fylldt af ruiner och grus.
Se, där kolonnerna stå, Concordia satt i sitt tempel,
stolt i sin härskareprakt: snart var dess välde förbi.
”Heliga vägen” där gick: där står Septimii båge:
brutna kolonner djupt sjunkit i seklernas mull.
Brustna och gapande hvalf, som gråa, sörjande spöken,
stirra med undran och skräck fram utur seklernas natt.
Hvar är den hjältesläkt, som, höljd i skinande mantlar,
vandrade åter och fram under arkaderna där?
Bågen står där väl än, men skådar ej mer ett triumftåg:
segrarnes jublande sorl klingar ej mer i dess hvalf.
Forum, sjunket i gruset utaf sin ramlade storhet,
ligger, en grafplats likt, fattigt och tyst i sin sorg.
Här bo minnena trångt: här rymmes en värld på ett plogland,
tusen de rikaste år flytta tillhop i en häll.
Uppe på kullen där — där stod Cæsarernas boning;
Roma, det härliga, låg under de mäktigas fot.
Men hvad skådar jag där? Ett trollslott, byggdt af giganter,
tungt i sin kraft som en värld, lätt i sin styrka ändock.
Trotsande mänskor och tid ännu det hånar de dvärgar,
hvilka förgäfves försökt rifva dess massor isär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
