Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MITT DÖDA BARN.
Lugnt jag min lyckas summa vägde
mot lyckan under högre tak,
fastän den rikedom jag ägde
var sammanförd i små gemak.
Och som jag ej var med i ringen
kring statens fullbesatta bord,
så slapp jag trängas, och med ingen
behöfde jag att byta ord.
Så bjöd jag världens äflan spetsen
och gladdes åt den dag, som var;
men så bröt döden in i kretsen
och då först blef jag fattig karl.
Ty tar du blommorna från tufvan,
så står hon sköflad snart och tom,
och tar du ungarne från dufvan,
så har hon ingen egendom.
Det blåste ingen fläkt af oro,
du ljufva barn, de ögonblick
då dessa mina armar voro
den vagga, där du slumra fick.
Jag var, när du om halsen höll mig,
en gammal kvist, som gått i knopp;
och såg du opp, det föreföll mig
som ett juvelskrin sprungit opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
